lu.se

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Miljon till Paul Linjamaa!

2018-06-08

Paul Linjamaa

Paul Linjamaa, som nyligen disputerade i religionshistoria, har av Crafoordska stiftelsen fått en miljon kronor för att genomföra ett forskningsprojekt som behandlar esoterism och teologi: ”Receptionen av Pistis Sophia: En studie av förbindelserna mellan esoteriska och teologiska miljöer i 1800- och 1900-talens Europa".

Grattis Paul! Vad är det du ska forska om?

- Pistis Sophia är en gnostisk text som påträffades i slutet på 1700-talet och som rönte stor uppmärksamhet både bland europeiska teologer och esoteriska grupper, bland annat esoterikerna Helena Blavatsky och Gérard Encausse, samt teologerna Karl Reinhold von Köstlin och Adolf von Harnack. Jag tänker undersöka hur fyndet mottogs och skildrades i de båda miljöerna, och hur kontakten såg ut mellan dessa miljöer, något som tidigare inte uppmärksammats.

Vad tror du blir den största utmaningen med projektet?

- Den största utmaningen, vilket också är det som jag ser mest fram emot, är att sammanställa och sätta mig in i ett material som för mig är relativt nytt och okänt. Det finns mängder av esoteriska tidskrifter och skrivelser som jag behöver gå igenom och jag kommer lära mig mycket. Som alltid när man läser på om något nytt så öppnar sig en mängd olika perspektiv och infallsvinklar som tidigare förbisetts, det hoppas jag blir fallet när jag väl börjar gräva djupare i detta. Jag har redan hittat flera intressanta och oväntade saker.

Hur blev du intresserad av just esoterism och teologi?

- Det här är ju två områden som man ofta brukar separera men jag tror det finns många och intressanta likheter mellan de teologiska och esoteriska miljöerna, likheter som tidigare inte uppmärksammats, likheter som kan belysa vår förståelse av grupperna historiskt, men det är även relevant för dagsaktuella skeenden tycker jag. I akademien skiljs religionsvetenskap och teologi åt, även om de verkar sida vid sida så är kontakterna mellan teologer och religionsvetare ofta tillbakahållen. Jag hoppas att mitt projekt kan visa på vilka stora fördelar som finns av att dra nytta av både teologiska och religionsvetenskapliga kompetenser.

Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Early Christian Determinism: A Study of The Ethics of The Tripartite Tractate", och i tid dessutom - hur har åren som doktorand utvecklat dig?

- Mina år som doktorand var väldigt lärorika, men framförallt roliga! Förutom att forska så har jag fått undervisa ganska mycket och det har verkligen utvecklat mig och tvingat mig att närma mig mitt ämne på ett nytt sätt, i syfte att lära ut och göra religion relevant och intresseväckande för människor som inte tar ämnet för givet. Jag har också fått chansen att åka på många intressanta konferenser världen över och spenderat tid i Tyskland och Japan på längre utbyten, där jag träffat många fantastiska människor, flera som blivit vänner för livet.

Hur ser du på din akademiska framtid, har du något drömscenario?

- Drömscenariot är att ro i hamn detta projekt framgångsrikt, och sedan få en forskningsperiod utomlands. Det finns väldigt bra miljöer för min forskning i Helsingfors och på olika håll i Tyskland och USA. Jag hoppas på att få spendera lite tid där för att fördjupa mig i ett projekt som jag planerar för framtiden.

För den som läser det här och funderar på att själv forska - vad har du för tips att dela med dig av?

- Studera det som verkligen intresserar dig! För att orka hålla intresset uppe så länge som krävs för att fullfölja en forskarutbildning, gäller det att man brinner för sitt ämne. Tålamod är också viktigt, att inte förhasta sig utan låta det ta den tid som krävs för att göra något ordentligt, något som jag har varit tvungen att lära mig under åren.

Du är en person som har många järn i elden – har du fler saker på gång än just detta projekt?

- Jag är mycket intresserad av materialitet, alltså den praktiska sidan av de antika manuskripten vars innehåll jag studerat. Jag tror att bokbindning, skriv- och kopieringsteknik och skrivartecken kan säga oss mycket om hur antika texter lästes. Parallellt med projektet som jag driver nu så håller jag på att utveckla en studie som ska titta närmare på vad skrivartecken och kodexologin i Nag Hammadi-biblioteket kan säga oss om hur, och av vilka, texterna lästes. Förutom det så arbetar jag och en kollega med en översättning av Maria Magdalenas evangelium.



Senaste nyheterna

CTR medverkar i Almedalen
2018-06-27
Under Almedalsveckan medverkar Alexander Maurits och Johanna Gustafsson Lundberg, båda från CTR, i ...

Hedersdoktor lyfter frågor om religion, sex och HBTQ-personers rättigheter
2018-06-13
Årets teologie hedersdoktor Elias Bongmba vill lyfta kontroversiella ämnen och frågor inom en rad ...

Miljon till Paul Linjamaa!
2018-06-08
Paul Linjamaa, som nyligen disputerade i religionshistoria, har av Crafoordska stiftelsen fått en ...

”Förintelsen får aldrig glömmas”
2018-06-01
– Ett av mina mål är att lämna världen lite bättre till nästa generation, säger Robert D. Resnick, ...

Årets Humanist- och teologdagar blickar in i det okända
2018-04-11
”Okänd, ökänd, misskänd – förintelsen 1941-2018”, ”Turist bakom järnridån – en resa in i det ...

Fler nyheter