lu.se

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Religionsfilosofi - ämnesintroduktion

Rafael, "Skolan i Athen", detalj (Vatikanmuseet). Platon och Aristoteles i centrum, i diskussion om verklighetens natur.

Rafael, "Skolan i Athen", detalj (Vatikanmuseet).

Vad handlar religionsfilosofi om?

Religionsfilosofin är lika gammal som religionerna själva: det är den rationella reflektionen över religioners och livsåskådningars påståenden, strukturer, outtalade förutsättningar och konsekvenser. Rationell reflektion över religionen är världsvid och förekommer inom alla stora vishetsarv. Vad som räknas som rationellt och förnuftigt kan dock variera i olika kontexter och är i sig en filosofisk fråga som diskuteras mycket idag. Religioner upplevs dessutom ofta som problematiska i just med avseende på förnuftet, särskilt i den vetenskapsorienterade västerländska samtidskulturen.

Som akademiskt ämne sedan 1700-talet har religionsfilosofin tidigare varit tätt knutet till den systematiska teologins frågeställningar, men behandlar idag alla slags filosofiska problem som väcks av religion och livsåskådning. Begreppsanalys, kritisk eftertanke och konstruktion av giltiga argument utgör den samlade metoden.

Finns Gud? Det är en klassisk religionsfilosofisk fråga, liksom frågan varför en god gud kan tillåta ett ohyggligt mänskligt lidande. Funderingar kring dylika komplicerade frågeställningar leder inte sällan vidare till frågan om det är förnuftigt att vara religiös. De leder också till frågan om det finns olika sätt att vara religiös på som är mer eller mindre rationella. Ytterligare frågeställningar behandlar den religiösa erfarenhetens egenart och hur religiösa påståenden kan tolkas. Man kan även kritiskt fundera över hur religion kan förhålla sig till andra mänskliga aktiviteter, som t.ex. till politik, vetenskap och konst, eller hur religiös kognition överhuvudtaget är möjlig. Vad är egentligen religion?

Några olika perspektiv inom religionsfilosofin

Aktuella debatter: Idag förs flera heta debatter inom religionsfilosofin internationellt. Exempelvis har nya teorier om rationalitet, realism, semantik och värdet av empirisk evidens i våra världsuppfattningar förts fram, teorier som gett upphov till radikala problemställningar. Den kulturella mångfalden som vi blivit varse om genom kommunikation, vetenskap och migration ger också upphov till viktiga aktuella frågor, som t.ex. hur en människa kan (eller bör) förhålla sig till sanningsanspråken hos andra religioner än den egna.

Från Sokrates till Jantzen: Alla verkligt tongivande filosofer och tänkare i världshistorien har haft filosofiskt intressanta synpunkter på religion, som t.ex. Platon, Nagarjuna, Augustinus, al-Ghazzali, Descartes, Hume, Kant, Marx, Nietzsche, Kierkegaard, Heidegger, Russell, Wittgenstein, Simone Weil, Jacques Derrida, Robert Nozick och Grace Jantzen. Som religionsfilosof kan man granska vad andra har tyckt och tänkt för att försöka utröna om argumenten för olika synsätt på religion är godtagbara och logiskt giltiga.

Genusperspektiv:
De flesta religioner genom historien har grundats och utformats av män. Vad har detta för betydelse för vår förståelse av vad religion är? Hur förhåller sig religion till kvinnlig och manlig erfarenhet och till vår fysiska existens, som män och kvinnor? Vad har religion med sexualitet att göra? Dessa och liknade frågeställningar kan ligga till grund för genusteoretiska analyser inom religionsfilosofin.

Religiös tradition och klassiska problem: Kan verkligen sådana övernaturliga väsen som de traditionella religiösa traditionerna omtalar finnas? Om sådana väsen är logiskt tänkbara, kan det då bevisas att de finns i ett slags verklighet? Eller har vetenskapen motbevisat detta? Dylika frågor har länge diskuterats i många religioner, och inom den samtida religionsfilosofin finns det ännu idag en livlig diskussion om de klassiska logiska och metafysiska problem som religionerna kan ge upphov till.

Varför läsa religionsfilosofi?

Det enda egentliga skälet är naturligtvis att man intresserar sig för filosofiska frågor om religion! Men bortom detta intresse finns givetvis andra skäl. Om man i sitt yrke kommer i kontakt med religion så är kunskaper i religionsfilosofi till stor nytta eftersom de ger genomtänkta perspektiv på religion. Som journalist, präst, lärare, politiker eller akademiker och människa i största allmänhet har man nytta av religionsfilosofi för att bättre kunna förstå den komplexa verklighet i vilken i vi alla lever.