lu.se

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Religionsbeteendevetenskap - ämnesintroduktion

Svensk begravningskultur idag.

Svensk begravningskultur idag.

Religionssociologi

Religionssociologin försöker skapa underlag för förståelse av individens och gruppens religiösa liv. Den visar med hjälp av alla tänkbara metoder på olika faktorer som påverkar religion och religiositet hos individer, grupper och hela samhällen.

Bland de övergripande frågor som religionssociologer arbetar med kan nämnas samspelet mellan religionen och andra institutioner i samhället som familj, utbildning, politik och ekonomi. Religionssociologer har således ett starkt intresse av att studera religiös förändring både hos enskilda individer och olika typer av religiösa organisationer och grupper.

Religionssociologin är också intresserad av hur religionens plats och uttrycksformer på olika sätt förändras i ett helt samhälle. För att erhålla nödvändig kunskap använder sig  religionssociologin av olika typer av intervjuer, enkäter, observationer, innehållsanalyser, statistiska uppgifter och inte minst Internets hemsidevärld.

Medlemsutvecklingen 1960-199i till Sverige invandrade kyrkor exklusive islam.

Medlemsutvecklingen 1960-199i till Sverige invandrade kyrkor exklusive islam.

Religionspsykologi

Hur skall man på ett vetenskapligt psykologiskt sätt kunna beskriva och förstå de intensiva religiösa upplevelserna?

Hur skall man förstå olika andliga övningar och deras betydelse för människans välbefinnande? Leder de alltid till något gott eller finns de negativa sidoeffekter? Kan sådana övningar underlätta förekomsten av det religionspsykologer kallar "mystikerfarenhet"?

De sju chakras, sju "kraftstationer" för tiotusentals vener och vindar som genomkorsar människan enligt den tibetanska buddhismens fysiologi.

De sju chakras, sju "kraftstationer" för tiotusentals vener och vindar som genomkorsar människan enligt den tibetanska buddhismens fysiologi.

Varför uppkommer religiösa eller livsåskådningsmässiga frågor överhuvudtaget? Är de allmänmänskliga eller är de betingade av den kultur individen lever i? Vilka psykologiska processer ligger bakom sådana omvärderingar?

Det här är bara några exempel på spännande frågor som religionspsykologin ägnar sig åt.

Sengai (1750-1837), japansk zen-konstnär med humor. Texten i översättning: "Om det är sant som de säger att man kan bli en Buddha genom att utöva zazen, då skulle jag, elaka groda, ha varit en Buddha för länge sedan!"

Sengai (1750-1837), japansk zen-konstnär med humor. Texten i översättning: "Om det är sant som de säger att man kan bli en Buddha genom att utöva zazen, då skulle jag, elaka groda, ha varit en Buddha för länge sedan!"