lu.se

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Etik - ämnesintroduktion

Vad handlar etik om?

Etiken behandlar övergripande frågor om rätt och fel, ont och gott och frågor om vad som karakteriserar en god människa, ett gott liv och det goda samhället. Hur kan och bör vi bedöma det moraliska värdet av en handling? Är det handlingens konsekvens eller intention bakom handlingen som avgör om den är god eller ond?

Kurserna i etik behandlar alltifrån antika tänkare till nutida etikers ställningstaganden och resonemang. Inom ämnet diskuteras tillämpad etik i förhållande till olika människosyner, livsåskådningar och religion. Här berörs frågor kring fördelning av jordens tillgångar, utmaningar kring migration, klimathot och andra viktiga samtidsfrågor.

Några olika perspektiv inom etiken

Aktuella debatter: Inom etiken diskuteras frågor som är av kontinuerlig och klassisk etisk karaktär som handlar om livets början och slut, såsom abort och eutanasi. Här diskuteras också frågor som handlar om brott och straff. När är det rätt att frihetsberöva någon? Bör vi praktisera dödsstraff? Är vi ansvariga för våra handlingar? Hur fria är vi egentligen? Återkommande frågor handlar om rättvis fördelning där den senaste tidens flyktingströmmar exempelvis väcker frågor om rättvisa, solidaritet och vårt ansvar för varandra. 

Från Aristoteles till Nussbaum: Etiska teorier och argument utgår med nödvändighet från samhällets historiska förutsättningar. Religiösa övertygelser och traditioner liksom filosofiska skolor och politiska ideologier är därför något som etikern måste brottas med. Det etiska tänkandet sker hela tiden i dialog med sin historiska kontext, sin syn på människan och livets värde. Med start i de äldsta etiska källorna som lagkodex från Ur-Nammu (2000 f.v.t.) via antika tänkare som Aristoteles, vidare in i medeltidens teologer som t.ex. Thomas av Aquino och reformatorn Martin Luther finner vi tänkare som utmejslar olika positioner med utgångspunkt i föreställningar om en transcendent verklighet. Under upplysningen utvecklades i Europa och Nordamerika en kritik mot det etiska tänkande som vilade på religiös grund, men beroendet av transcendenta föreställningar förblev obrutet hos upplysningstänkare som Kant och Jefferson. Det är först under den senare delen av 1800-talet som materialistiska föreställningar blir mer allmänt accepterade som utgångspunkt för etiskt tänkande.  Idag präglas etiken av en stor bredd där företrädare för flera olika perspektiv kommer till tals. Aristoteles dygdeetik har upplevt en renässans samtidigt som utilitaristiskt tänkande och kantiansk pliktetik samsas med religiösa tanketraditioner som omförhandlar sina etiska positioner i ljuset av sin egen tradition. 

Normkritik: Under senare år har man alltmer uppmärksammat vem och utifrån vilken position etiska teorier och perspektiv formuleras. En lång tradition av att premiera värden, egenskaper och erfarenheter kopplade till de priviligierades livsvärldar och verksamhetsområden har utmanats genom att erfarenheter från livsvärldar synliggjorts. Därmed har grunden lagts för en kritisk granskning av strukturer som upprätthåller problematiska uppdelningar. Genusperspektiv är här självklart, liksom postkoloniala synsätt och HBTQ-perspektiv.

Varför läsa etik?

Frågorna om människans val, ansvar och samexistens är grundläggande för ett fungerande samhälle. Etiken bidrar med centrala verktyg för en sådan reflektion. För många handlar det om att komplettera eller bredda en yrkesutbildning, exempelvis inom sjukvård, kyrka eller barn- och ungdomsomsorg. För andra handlar det om ett allmänt intresse för etiska frågeställningar och problem som hör samman med att vara människa.