Religionsfilosofi med etik

Religionsfilosofin är lika gammal som religionerna själva: det är en form av rationell reflektion över religioners och livsåskådningars påståenden, strukturer, argument, outtalade och uttalade förutsättningar och konsekvenser. På motsvarande sätt är det med etikens reflektioner över ont och gott och frågorna om hur vi bör leva våra liv. Sådana reflektioner över religiösa och existentiella frågor är världsvida och förekommer inom alla stora vishetsarv. Vad är meningen med livet? Hur kan vi veta något? Finns det något högre väsen? Vad menas med kärlek? Vad händer efter döden? Finns ondska? Finns det principer för hur vi bör handla och leva? Vilka i så fall? Det verkar tillhöra den mänskliga existensen att undra och förundras över frågor som dessa. Vad som räknas som rationellt och förnuftigt kan dock variera i olika kontexter och är i sig en filosofisk och etisk fråga som diskuteras mycket. I samtiden rör sådana diskussioner frågor om kroppslighet och rationalitet liksom frågor om förhållandet mellan tro och vetande.

Vad forskar man om?

Som akademiskt ämne sedan 1700-talet har religionsfilosofi och sedan kanske än längre tillbaka det som kallades teologisk etik varit discipliner tätt knutna till den kristna traditionens frågeställningar, men behandlar idag alla slags filosofiska och etiska problem som väcks av religion och livsåskådning. Några nyare religionsfilosofiska frågeställningar är hur man filosofiskt kan gripa sig an saker som riter eller konstverk; det vill säga, inte bara analysera texter och dogmer utan också andra centrala religiösa moment. Etiska och filosofiska frågeställningar rör sig idag även utanför den kristna traditionen. Feministisk religionsfilosofisk och etisk forskning, som vuxit fram sedan 1990-talet, tänjer också på de traditionella gränserna genom att ta upp frågor som berör genus och intersektionalitet, både i relation till traditionella frågor om gudsbild, rationalitet, sexualitet med mera. Idag hör också frågor om AI, transhumanism och frågorna om människan i antropocen till det som behandlas i dessa fält.

Hur gör man?

Begreppsanalys, kritisk eftertanke och konstruktion och prövning av argument, förutsättningar och slutsatser är vanliga redskap för forskarna inom religionsfilosofi och etik, liksom fenomenologiska och hermeneutiska metoder. Många tar i sitt arbete stöd i dekonstruktion och andra i exempelvis litteraturvetenskapliga metoder, liksom ytterligare andra i samhällsvetenskapliga arbetssätt.

Vilka filosofiska områden berörs?

Summa summarum syftar religionsfilosofi med etik till att behandla sådana filosofiska och etiska problem som uppkommer i relation till religiösa och sekulära livsåskådningar, och tar upp klassiska centrala frågor om till exempel sanning, kunskap, mening, verklighet och rationalitet samt frågor om hur vi bör förhålla oss till varandra. Religionsfilosofi med etik ger också redskap till att utföra kritisk och konstruktiv reflektion kring temata av betydelse för människan och samhället idag, som religionsfrihet, religionspluralism, religiöst motiverad diskriminering, den fria viljan, mm.

Vad forskar vi om i Lund?

Forskning inom religionsfilosofi med etik i Lund präglas av mångfald och en öppenhet för nya synvinklar. Alla möjliga och (till synes) omöjliga filosofiska frågor som uppkommer ur religion och livsåskådning kan behandlas och vilka frågor som dominerar vid varje given tidpunkt beror därför på vilka intressen som forskande personal och doktorander har. För att läsa mer om vad vi som är aktiva i ämnet vid CTR idag intresserar oss för, klicka på något av namnen i personal.

Sidansvarig: jayne.svenungssonctr.luse | 2024-01-15