lu.se

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Islamologi

Ett ämne i tiden

Inom islamologiforskningen vid Lunds universitet studeras hur islam förstås och praktiseras i så skilda miljöer som t.ex. Malmö, Chicago, London, Damaskus, Jakarta och Beirut. Vi undersöker islam i relation till kvinnors rättigheter i Bangladesh, svenska riksdagen, Salman Rushdies roman Satansverserna, mänskliga rättigheter i Marocko, naturvetenskap, musik, islamofobi, homosexualitet eller i relation till israeliska muslimer. Vi håller även på med historisk forskning kring t.ex. medeltida islamisk retorik.

Flera islamologiavhandlingar har belönats med akademiska priser och den islamologiska forskningen i Lund är uppmärksammad internationellt.

Teorimedvetet

Islamologi i Lund präglas av att vara teorimedvetet. Framför allt står vår forskning i aktiv relation till (religions)sociologi, historisk forskning, statsvetenskap, litteraturvetenskap, (religions)antropologi och genusteori. Givetvis har dessutom islamologin sina rötter i religionshistoria med vilket det finns många paralleller.

Islamologi är studiet av hur människor relaterar till islam

Sättet att studera islam inom islamologi vid Lunds universitet har lett fram till ett synsätt där muslimska världen inte är liktydigt med Mellanöstern. Snarare uppfattar vi inom ämnet "den muslimska världen" som en abstrakt term som beskriver en tanke-, idé- och rituell värld. Studieområdet för islamologi ska inte förknippas med något geografiskt område, utan med praktiserandet av islam var helst det äger rum, eller med dem som använder islam som inspiration för sin religionsutövning. Det sista kan exemplifieras med studier av afro-amerikanska religiösa rörelser i USA som "lånar" av islam, men där medlemmarna inte vill bli kallade för muslimer.

Islamologin försöker att göra forskning som i möjligaste mån är värderingsfri. Vi har framför allt inte en ambition att definiera vad som är sann islam, utan koncentrerar oss på att analysera det som sägs eller görs i namn av islam. Frågor om vad islam är eller vad islam säger om en viss företeelse blir i vårt perspektiv mindre viktiga. Istället inriktar vi oss på att analysera hur och varför muslimer (och ibland även icke-muslimer) tolkar islam på ett visst sätt, på en bestämd plats och vid en särskild tid. En utgångspunkt är att vi uppfattar islam som situationsbunden och att tolkningen av religionen intimt hänger samman med det omgivande samhället. Detta synsätt får till följd att islam varken ses som något enhetligt eller statiskt, utan som en religion i ständig utveckling.

Forskarutbildningen

Forskarutbildningen i islamologi är unik i Sverige. Endast vid Lunds universitet finns möjlighet att disputera i islamologi. Utbildningen sker i en miljö där den forskarstuderande möter framför allt forskare och doktorander i religionshistoria, judaistik och religionsbeteendevetenskap, men också i religionsfilosofi, exegetik, kyrkohistoria och andra spännande ämnen.

I de kurser som också ingår i forskarutbildningen kan doktoranden fördjupa sig i islamisk historia, teori eller kanske samtida religiösa rörelser, allt med en stor frihet då kurserna i huvudsak väljs i samråd med handledaren. Dessutom ska den studerande orientera sig om andra religioner än islam, och då särskilt relationerna mellan religionerna då vi anser att ämnet står i en nära relation till religionshistoria. Språk är en viktig del av verksamheten inom islamologi idag för att kunna bedriva textstudier och dels för att genomföra olika fältarbeten. Men muslimer i världen talar många olika språk och olika språk är användbara i olika studier. T.ex. har följande språk används i islamologiska arbeten: arabiska, albanska, farsi, engelska, svenska, turkiska, mandarin, danska, bosniska, indonesiska, hebreiska, bengali och japanska.

Disputerade i islamologi

Islamologi är ett litet ämnen men likväl har framgångarna för de som har disputerat varit stora. Ämnet skapades i sin nuvarande tappning av professor emeritus Jan Hjärpe under 1980-talet och har till dags dato producerat 14 disputerade. Av dem har redan tre blivit professor, två docenter och de flesta är etablerade som forskare eller lektorer vid olika universitet. Följande avhandlingar har lett till doktorsexamen vid Lunds universitet.

  1. Anne Sofie Roald, 1994. Tarbiya: Education and Politics in Islamic Movements in Jordan and Malaysia.
  2. Leif Stenberg, 1996. The Islamization of Science: Four Muslim Positions Developing an Islamic Modernity.
  3. Anders Åkesson, 1996. “Det strategiska överfallet”: Krigskonsten I Islams tjänst under Muhammad och I det tidiga kalifatet.
  4. Garbi Schmidt, 1998. American Medina: A Study of the Sunni Muslim Immigrant Communities in Chicago.
  5. Jonas Otterbeck, 2000. Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering.
  6. Jonas Svensson, 2001. Women’s Human Rights and Islam: A Study of Three Attempts at Accommodation.
  7. Philip Halldén, 2001. Islamisk predikan på ljudkassett: En studie i retorik och fonogramologi.
  8. Torsten Janson, 2003. Your Cradle is Green: The Islamic Foundation and the Call to Islam in Children’s Literature.
  9. Ann Kull, 2005. Piety and Politics: Nurcholish Majid and His Interpretation of Islam in Modern Indonesia.
  10. Mats Bergenhorn, 2006. Öppna universum! Slutna traditioner I Salman Rushdies Satansverserna.
  11. Abdel Baten Miaji, 2010. Rural Women in Bangladesh: The Legal Status of Women and the Relationship between NGOs and Religious Groups.
  12. Simon Stjernholm, 2011. Lovers of Muhammad: A Study of naqshbandi-Haqqani Sufis in the Twenty-First Century.
  13. Eli Göndör, 2012. Muslimska kvinnor i Israel: Religionens roll i vardagslivets förflyttningar.
  14. Johan Cato, 2012. När islam blev svenskt: Föreställningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik 1975–2010.
  15. 15. Erica Li Lundqvist, 2013. Gayted Communities: Marginalized Sexualities in Lebanon.